Below, this page lists the dissertations published by the PhD students and the steering group of the graduate school, and a selection of publications that illustrates the theme of the graduate school. This theme is further elaborated in the article ”What We Can Learn From Studying The Past: The Wonderful Usefulness of History in Educational Research” (2021).
Phd theses
Ahlgren, Anna (2025). Att bli elev – En genealogisk studie av skolstartens normaliserande villkor [Becoming a Student : A Genealogy of the Normalizing Conditions at School Entry]. Dissertation, Stockholm University.
Andersson, Martin (2025). Folkbildningens vänner: folkskollärarnas kollektiva agerande 1838–1879. Dissertation, Umeå University.
Hellström, Emma (2025). Kampen om folkhemskristendomen: Kristendomsundervisningens roll i den demokratiska skolans framväxt, 1920–1969. Dissertation, Uppsala University.
Johansson, Victor (2025). De organiserade eleverna: Den svenska elevrörelsens riksförbund och deltagande i utbildningspolitiken 1938–2005. Dissertation, Stockholm University.
Mork, Anne Helene Høyland (2024), History, Education, and History Education: Expressions of Historical Culture in Norwegian and Swedish Upper Secondary Schools (1920-1960). Dissertation, USN Norway.
Primus, Franziska (2025). Present Futures in Global Education Governance: A Critical Discourse Analysis of UNESCO’s Futures of Education Initiative. Dissertation. Örebro University.
Rodriguez, Chelsea (2025). All the School News That’s Fit to Print: Postwar education news coverage in the New York Times. Dissertation, University of Groningen.
Westerberg, Andreas (2025). Skolutrustning och undervisningsideal: socio-materiell förändring inom svenskt skolväsende 1865–2010 [School Equipment and Teaching Ideals : Socio-material Change in the Swedish School System 1865–2010]. Dissertation, Umeå University
Articles, chapters and edited books
Hellström, Emma(2024). ”Christian Education and the Creation of Democratic Citizens: Presentations of Christianity in Swedish Textbooks during the 1930s and 1940s”, in Roos, Westberg, Edgren (eds.) Secular Schooling in the Long Twentieth Century?. De Gruyter.
Piepenburg, Sebastian & Lundahl, Christian (2024). ”Begåvningsreserven som vetenskapligt och politiskt faktum”, in Burman, Anders, Joakim Landahl, och Anna Larsson (eds.). Pedagogikens politik : utbildningsforskning och utbildningspolitik under efterkrigstiden. Huddinge: Södertörns högskola.
Göransdotter, Rebecka. “Looking Ahead: Nordic and British Perspectives on History of Education.” History of Education Quarterly 64, no. 3 (2024): 347–51. https://doi.org/10.1017/heq.2024.27
Westberg, Johannes. “What Makes History Nobel Prize Worthy? Claudia Goldin and the Relevance of History of Education.” History of Education Quarterly 64, no. 3 (2024): 381–84. https://doi.org/10.1017/heq.2024.34
Westberg, Johannes (2021), ”What We Can Learn from Studying the Past: The Wonderful Usefulness of History in Educational Research”, Encounters in Theory and History of Education, vol. 22, 227-248
Westberg, Johannes, Larsson, Germund (Eds.). Ny utbildningshistorisk forskning II: Nio bidrag från Forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria. Uppsala: Uppsala Studies of History and Education (SHED), 2023.
Westberg, Johannes, and Beth Marsden. ”A Critical History for the Twenty-First Century? Critique, Truth, Method and Audience.” Encounters in Theory and History of Education 25, no. 1 (2024): 152-71.
Winkler, Sophie (2024), ”What is Suitable Education for Girls? Women’s Participation and Statistical Arguments in Sweden’s 1888 Girls’ School Committee”. Nordic Journal of Educational History. 11 (2), 37–55.
Public debate
”För att kunna utveckla skolan, behöver alla lärare en förståelse för traditionens makt, och hur den påverkar deras arbete. Att mot bakgrund av detta formulera en förordning som helt fokuserar på aktuella läroplaner, kursplaner och ämnesplaner är obegripligt.”
Johannes Westberg et al. ”Obegripligt att göra lärare historielösa”, SvD Debatt, 11 december 2024.
”Först 1873 fick kvinnor tillträde till de svenska lärosätena. De kvinnliga pionjärerna påminner oss om villkoren som dagens studenter behöver för att vilja bli kritiskt tänkande och självständiga forskare”
Rebecka Göransdotter, Vad vi kan lära oss av de första kvinnorna i akademin, Curie, 4 october 2023
”Huvudproblemet med Henrekson och Wennströms historieskrivning är inte att de har fel. Nej det är att de inte försöker skriva historia alls. Istället använder de historieskrivning till att argumentera för den kunskapssyn som de anser är den rätta.”
Andreas Westberg, ”Var skolan bättre förr?”, Norra Västerbotten, 8 april, 2022.
”Precis som agan, dumstruten eller morgonbönen (en annan av SECOs stora frågor) var regler om elevernas fritid ett självklart inslag fram till dess att de började ifrågasättas och utmanas. Idag anses sådana regler tillhöra historien medan vi istället har andra regler som anses självklara. […] Är det något utbildningshistorien lär oss är det att det mesta i skolan är resultatet av en omstridd historia.”
Victor Johansson, ”Skolans ordningsregler har en omstridd historia”, Skola & samhälle [S.O.S], 7 februari, 2022
”De som byggde skolorna på 1930-talet hade två utmaningar framför sig. Dels att öka utbildningsväsendets kapacitet, dels att möjligheten till skolgång skulle bli lika för alla barn. Fortfarande i början av 1940-talet var det många skolor i bygden som endast tog in nya elever vartannat år, i några fall förekom dessutom deltidsläsning. Dagens skolbyggare står inför liknande utmaningar.”
Andreas Westerberg, ”En egen stol och en blandad klass borde vara varje skolbarns rättighet”, Norra Västerbotten, 12 november 2021
”Därför behövs den glädjedödande utbildningshistorikern som har studerat skolväsendets kontinuitet och förändringar, som grävt i arkiven och har stor erfarenhet av att beskriva, avmytologisera och problematisera allt från skolreformer till social rekrytering.”
Rebecka Göransdotter, ”Skoldebatten behöver en glädjedödare”, Curie, 22 mars, 2021
”Den utmaning som grundskolereformen ställer oss inför 2020 kan kort sammanfattas på följande sätt: finns det andra sätt att resonera kring valfrihet i skolan än de som tar fokus på skolval, skolpeng, och konkurrens?”
Johannes Westberg, ”Skolan måste värna en verklig valfrihet”, SvD 5 juli, 2020.
”Om historien inte ska upprepa sig krävs att frågan om ordningsomdömen omsorgsfullt utreds. En sådan utredning behöver dra nytta av modern utbildningshistorisk forskning på området.”
Christian Lundahl och Germund Larsson, ”Historielöst med ordningsomdömen i skolan”, Skola & samhälle [S.O.S], 6 maj, 2019.
Textbooks and children’s books
”Hur var det egentligen att gå i skola förr i tiden? I den här boken får du träffa tolv elever som gick i en skola som inte var som skolan är idag. Det är berättelser om både tjejer och killar, en del fattiga och en del rika. Den första berättelsen handlar om 1600-talet och den sista om 1980-talet. Gemensamt för alla berättelser är att de är skrivna av personer som forskat om skolans historia och som är experter på den tid de skriver om.”
Esbjörn Larsson (red.), En resa genom skolans historia (Uppsala: Utbildningshistoriska meddelanden, 2021)
appliedhistoryofeducation.school.blog 