Om forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria

Only history can penetrate under the surface of our present educational system; only history can analyse it; […] only history, in a word, can brin us to the long chain of causes and effects of which it is the result

Émile Durkheim

Many educational problems have deep roots in the past, and many solutions have been tried before. If some ”new” ideas have already been tried, and many have, why not see how they fared in the past?

David Tyack ochLarry Cuban

There used to be an official called the ‘Remembrance”. The title was actually a euphemism for debt collector. The official’s job was to remind people of what they would have liked to forget. One of the most important functions of the historian is to be a remembrancer.

Peter Burke

Forskarskolans två mål

Forskarskolan ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)” har två mål. Det första är att utveckla lärarutbildares förmåga att med utgångspunkt från aktuella utbildningsfrågor analysera hur historien är direkt involverad i dagens skola. Detta är en grundläggande kompetens som stärker forskningsanknytningen i den utbildningsvetenskapliga kärnans utbildningshistoriska moment (Högskoleförordningen 1993, bil. 2), och som även stärker andra kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. För att kunna orientera lärarstudenter i dagens skolväsende, oavsett om det gäller lärande, sociala relationer, utvärdering eller skolväsendets organisation, behöver lärarutbildare förmågan att sätta sådana frågor i ett historiskt perspektiv, och förstå den roll som vår tolkning av skolans historia spelar för vår uppfattning om dessa frågor. Detta har nog aldrig varit viktigare än idag, när berättelser om skolans kris och förfall traderas i offentlig debatt med liten eller ingen förankring i en historisk verklighet.

Forskarskolans andra mål är att ge ett grundläggande bidrag till det internationella utbildnings-historiska forskningsfältet genom att utveckla en ny forskningsinriktning: ”tillämpad utbildningshistoria”. Båda målen ska uppnås genom att forskarskolan fokuserar på tre teman som är grundläggande för vår förståelse av skolväsendet i en tid präglad av globalisering, intensifierat reformtryck och debatt kring skolans ideologiska innehåll:

  • 1) Skola i debatt och historieskrivning
  • 2) Skolväsendets och skolreformernas historia
  • 3) Skola i internationellt och transnationellt perspektiv.

Med sitt syfte att utveckla förståelsen av dagens situation, kommer forskarskolans tyngdpunkt att ligga på de senaste decenniernas utveckling inom skolområdet, och omfatta perspektiv på såväl förskola som grundskola och gymnasium.

Inom ramen för denna allmänna inriktning ryms alltså en lång rad aktuella ämnen för den som är intresserad, inklusive exempelvis studier av lärares förändrade status och arbetsmiljö, inkludering, digitalisering, privata skolor, skolbolag och friskoleväsendets utveckling, internationella organisationers roll och den utbildningsvetenskapliga forskningens formering, pedagogiska idéers genomslag under efterkrigstiden, förändringar i ämnesundervisningen, minoriteters skolgång, skolväsendets regionala utveckling, skoldisciplinens och skolkrisernas historia. Av stort intresse för denna forskarskola är också studier ur elevperspektiv, frågor om skolans vardagsliv och materialet. Såväl den lilla historien – mikrohistorien om en elev, en lärare eller politiker – som makrohistorien är av intresse för denna forskarskola.

En tillämpad utbildningshistoria

Med tillämpad utbildningshistoria avser vi en historisk analys med omedelbar relevans för samtida utbildningsfrågor.

Under de senare åren har historiens användbarhet fått ökad uppmärksamhet, inte minst genom det globala genomslag som Thomas Pikettys ekonomisk-historiska arbeten fått, liksom i en rad vitboksprojekt där historiska studier använts för att utreda frågor kring historisk rättvisa (Lindmark & Sundström, 2018). Vår forskarskola avser att överföra dessa erfarenheter av en tillämpad historia på utbildningens område, för att lansera tillämpad utbildningshistoria (applied history of education) som en grundläggande inriktning inom utbildningshistorisk och ut-bildningsvetenskaplig forskning. Tanken om en användbar utbildningshistorisk forskning är inte ny (Aldrich 1988; Spencer, 2018), men har förblivit omdiskuterad (Depaepe, 2010) och har därför ännu inte genomförts i någon betydande skala. Tack vare sin storlek, har PEDASK därför en unik potential att göra ett betydande internationellt avtryck genom etablerandet av en ny forskningsinriktning inom utbildningshistorisk och utbildningsvetenskaplig forskning.

Den stora, och hittills närmast outnyttjade, potentialen hos denna forskningsinriktning grundar sig i att alla som vill utveckla skolan (lärarutbildare, politiker, lärare m.fl.) är bundna till historien, dels eftersom både de och skolan är produkten av en historisk utveckling, dels eftersom våra tolkningar av det förflutna alltid utgör underlag för våra beslut om framtiden, oavsett om vi är medvetna om det eller inte (Tyack & Cuban, 1995).

Utifrån diskussionen kring applied history (Stearns & Tarr, 1981; Tosh, 2008; Diptee 2018) tar vi fasta på denna dubbla koppling och definierar tillämpad utbildningshistoria som en historisk analys med omedelbar relevans för samtida utbildningsfrågor, såväl sådana som förs fram i offentliga mediadebatt, politisk diskussion, eller av olika intressegrupper (Tosh, 2008). Det är alltså inte en historisk bakgrund, utan en analys som (i) tar sin utgångspunkt i samtida brännande utbildningsfrågor, och (ii) analyserar hur historien är involverad i dagens utbildningsväsende. På så vis skapar forskar-skolan en historisk analys som är direkt användbar i diskussioner om samtida utbildningsfrågor (jfr Diptee, 2018).

Forskarskolans organisation

Forskarskolan är ett samarbete mellan de fyra främsta utbildningshistoriska forskningsmiljöerna i Sverige. Föreståndare är Johannes Westberg, och dess styrgrupp består av Joakim Landahl, Anna Larsson, Esbjörn Larsson och Daniel Lindmark.

Till forskarskolan finns också knuten en internationell referensgrupp som i nuläget består av följande forskare: prof. Marcelo Caruso (Humboldt, Berlin; transnationell historia); prof. Christian Ydesen och prof. Mette Buchardt (Ålborg; skolreformer, transnationell historia); Prof. Merethe Roos (Universitetet i Sørøst-Norge; läromedelshistoria); prof. Stephanie Spencer (Winchester; women’s education, applied history); assistant prof. Gabriele Cappelli (University of Siena; economic history of schooling); prof. Eckhardt Fuchs (chef för Georg Eckert Institute for International Textbook Research i Braunschweig); prof. Ian Grosvenor (Birmingham; utbildning, materiell kultur, rasism, identitet och public engagement); Associate prof. Anna Clark (Sydney; historiebruk); forskningsledare Michael Geiss (Zürich; skolreformer, yrkesutbildning).

Referenser i urval

  • Aldrich, R. (2014). In search of ‘time-tested truths’: historical perspectives on educational administration. Journal of Educational Administration and History, 46(2), 220-233
  • Burke, P. (1997). Varieties of cultural history. Oxford: Polity
  • Cuban, L. (1998). How schools change reforms: redefining reform success and failure. Teachers College Record, 99(3), 453-477
  • Depaepe, M. (2010). The Ten Commandments of Good Practices in History of Education Research. Zeitschrift für pädagogische Historiographie, 16, 31-49
  • Diptee, A. A. (2018). The problem of modern-day slavery: is critical applied history the answer? Slavery & Abolition, 39(2), 405-428
  • Landahl, J., & Lundahl, C. (2017). Bortom PISA. Stockholm: Natur & kultur
  • Larsson, A. (Ed.) (2016). Medier i historie-undervisningen: historiedidaktisk forskning i praktiken. Umeå: Umeå universitet
  • Lindmark, D., & Sundström, O. (2018). The Sami and the Church of Sweden: results from a white paper project (Möklinta: Gidlunds förlag
  • Stearns, P. N., & Tarr, J. A. (1981). Applied History: A New-Old Departure. The History Teacher, 14(4), 517-531
  • Tosh, J. (2008). Why history matters. Basingstoke: Palgrave Macmillan; Vinterek, M., & Lindmark, D. (2016). Forskarskolors bidrag till akademi och skola: Intentioner och erfarenheter. In U. Claesson & D. Åhman (Eds.), Kulturell reproduktion i skola och nation: En vänbok till Lars Petterson (pp. 269-293). Möklinta: Gidlund.

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: